Hem
skribenter
Magnus Reuterdahl
Svenska destillerier: L.O. Smith brännvinskungen

18 mars 2026

Svenska destillerier: L.O. Smith brännvinskungen

Den grupp av dryckesproducenter som ökar mest i Sverige är spritproducenterna. Enligt Dryckesbranschrapporten (2023) finns det minst 120 spritproducenter i Sverige. De hade då ökat med 40% i antal sedan år 2020. Utifrån detta tittar vi vidare på våra svenska spritproducenter men i dag tittar vi backspegeln på L.O. Smith brännvinskungen.

Idag har vi åter ganska gott om svenska destillerier som förser oss med spännande destillat. Några av dem har öppet för besök, vissa har barer eller restauranger kopplade till verksamheten och sedan ett drygt år tillbaka kan också en del erbjuda gårdsförsäljning. Så har det dock inte alltid sett ut, så jag tänkte titta i backspegeln för att se hur det vad förr innan monopolens tidevarv.

Staten har reglerat handeln med alkohol sedan långt tillbaka i tiden på olika sätt. År 1855 kom den första nationella brännvinsförsäljningsförordningen som reglerade handeln med alkohol i Sverige. Förordningen stadgade också att partihandeln kunde utövas av vem som helst och det blev tillåtet för en stadskommun att överlåta detaljhandel och servering till lokala privata brännvinsbolag.

L.O. Smith (1836–1913) gjorde sig sitt namn under perioden innan det statliga monopolet blev ett faktum. Han verkade i en tid då det fanns flera spritproducenter och handlare, vissa privata, andra regionalt eller stadskommunalt ägda utskänkningsbolag. Mellan dessa utkämpades en kamp över vem som skulle ha kontroll över de olika marknaderna, vem som fick producera och sälja alkohol.

Detta ledde senare fram till det så kallade Brattsystemet och motböcker samt ännu senare till Systembolaget men också ytterligare ett statligt monopol, Vin- & Spritcentralen. År 1919 började de köpa upp privata företag som ägnade sig åt partihandel av alkohol eller producerades sådan. Detta var början till det nationella partihandelsmonopolet som år 1923 blev lagstadgat.

Här och nu fokuserar vi på L.O. Smith, dvs mannen vi känner som:

Brännvinskungen L.O. Smith

Då under andra halvan av 1800-talet var sprit, precis som idag, big buissnes. I Sverige dracks det omkring 2 liter sprit i veckan, per person. Här dracks frukostsupen, tuppsupen, olika kaffesupar, styrkesupar, loppsupar och många fler. Majoriteten av dessa supar dracks oftast inte för den goda smakens skull utan kanske snarare för att ta orka ta sig igenom vardagen, döva hunger och smärta.

Spriten var som sagt oftast inte så god, den var undermåligt producerad och hade en mängd dåliga bismaker. När L.O. Smith skapade Tiodubbelt Renat skapade han en sprit där han tagit bort de dåliga smakerna såsom finkel ur spriten. Därav benämningen renat, han gjorde spriten njutningsbar.

L.O Smith stod också bakom klassikern Absolut rent brännvin, föregångaren till Vin&Sprits internationella succé Absolut Vodka. På flaskans hals kan du se hans bild, men vem var han?

För att lära mig mer om och komma närmare L.O. Smith har jag talat med Rozita Auer. Hon är släkt med LO. Smith, han var hennes morfars farfar. Rozita håller nuförtiden föredrag om brännvinskungen och funderar också på att börja leda stadsvandringar i hans fotspår, läs mer om det här.

Min första fråga blir givetvis: Vem var L.O Smith?

L.O. Smith var en entreprenör, industriman, samhällsreformator och politiker – allt i ett – och han blev en av Sveriges rikaste män. Han glömde dock aldrig bort sin fattiga uppväxt varför en viktig del i hans liv var att också förbättra arbetarnas villkor.

Låt oss börja från början. L.O. Smith växte upp i Skåne och Blekinge men flyttade redan som ung till Stockholm. Vad vet du om den tiden i hans liv?

Sant, han växte upp Kiaby socken i Kristianstads län under fattiga förhållanden. Hans föräldrar drev ett eget mindre jordbruk som de efterhand var de tvungna att sälja. Därefter arbetade de på olika gårdar. Lars visade sig snabbat ha talang för språk, siffror och handel vilket gjorde att han lämnade familjen och flyttade till Karlshamn. Väl där hittade han snart en mentor och beskyddare i grosshandlaren Carl Smith, som efter en tid blev hans fosterfar.

Efter en tid i Karlshamn satte han siktet mot större ting och år 1853 packade han sina väskor och reste till storstan med brännvinsslupen Carl Oskar. Då var han sjutton år.

Väl på plats i Stockholm fick han arbete som bodbiträde hos en handlare Åkerman. Men det var inte det arbetet han egentligen ville ha. Detta ändrade sig när han träffade en kapten från Ystad som han kände sedan tidigare. Hos honom fick han ansvaret att hand om företagets bokföring. Kapten tittade dock ofta djupt i flaskan vilket ledde till att Lars inom kort tog hand om hela företagets logistik. Även om han bara arbetare där en kortare tid började han där bygga upp ett kontaktnät och fick kunskap om brännvinshandeln i framförallt Stockholm men också i Sverige som helhet.

Dessa kunskaperna gav honom en ny anställning hos skeppsmäklarfirman Flygarsson & Co, där han arbetade under ett antal år. Efterhand kände han sig dock mogen att prova att stå på egna ben och starta eget. År 1858 etablerade han så L.O. Smith & Co med kontor och bostad på Skeppsbron 32 och det är här historien om L.O. Smith Brännvinkungen börjar.

L.O. Smith blev inom några år känd som brännvinskungen. Hur tror du att han skulle se på det arvet?

När han inledde sitt arbete var den sprit som arbetarna vanligen drack av dåliga kvalitet, oren och skitig. Han efterlämnade ett tydligt avtryck genom renat och absolut, spritsorter som på sätt och vis lever kvar än idag. Rozita säger att hon tror att han skulle nog ha varit stolt över detta. Vad han skulle tycka om monopolet är dock en annan sak!

L.O. Smith utmanade Stockholms utskänkningsaktiebolag, en tidig variant av monopolet. Vad var skillnaden mellan hans verksamhet och deras?

Den sprit som Stockholms utskänkningsaktiebolag sålde var som sagt billig, smutsig och tydligt finkelsmakande. Under samma period var också nykterhetslogerna och nykterhetsrörelsen starka krafter.

L.O. Smith såg att spriten de flesta drack gjorde dem sjuka på grund av destillatens orenheter, men han insåg också att de flesta inte kommer sluta, eller vill sluta, att dricka den. Hans idé var att om de ska dricka är det bättre att det dricker något som de inte blir sjuka av. Med andra ord var hans idé att istället tillse att de fick tillgång till bra och ren sprit, här såg han en möjlighet att både göra affärer och förbättra vardagen för arbetarna.

Vet du var ifrån han fick idén och kunskapen om hur man gjorde renare och bättre brännvin?

När han började arbeta med frakten av brännvin fångade upp kunskaper om andra typer av sprit och andra sätt att producera den. Det fick honom att intressera sig för destillationsprocessen som sådan. Intresset ledde honom till en fransk bok skriven professor Marvaud om råbrännvinets orena beståndsdelar och hur de kunde frånskiljas med hjälp av kokning. Under 1800-talet kokades inte brännvinet i Sverige utan kallrenades, vilket gjorde att all smuts blev kvar i spriten.

Information ledde honom vidare till ny typ av destillator skapad av Désiré Savalle som kallas Savall/Savelle. Med en sådan kunde man göra ett riktigt rent brännvin. L.O. Smith införskaffade sig en sådan och började experimentera. Resultatet blev Tiodubbelt Renat, i folkmun renat.

När han väl hade destillatorn på plats och kunskapen hur han skulle användas den var det dags att göra verkstad av det hela. År 1868 köpte han en konkursdrabbad fotogenfabrik på Reimersholme och byggde om och utrustade den med den nya tekniken. Snart kokade han brännvin på löpande band och var redo att ta sig in på Stockholmsmarknaden.

Under sin tid som brännvinskung startar och avslutas hela tre “brännvinskrig”. Det första tog sin början år 1877. Vad rörde detta sig om och hur gick det?

L.O. Smith hade nu bra sprit och vill utöka sina marknadsandelar. Det första kriget berodde på utgången av en upphandling om vem skulle få utskänkningstillstånd i Stockholm. L.O. Smith la det största och bästa anbudet med den renade spriten han tagit fram i sitt bolag Win- och Spirituosa Aktiebolaget. Stockholms stad gav dock tillståndet till det egna bolaget Stockholms Utskänknings AB som valde att fortsätta med det kallrenade brännvinet.

Med andra ord hindrades L.O. Smith från att sälja sin sprit inom Stockholm stad. LO Smith bestämde sig för att strida emot beslutet, dock inte i domstol utan genom konkurrens och list. Hans fabrik låg på Reimersholme, detta tillhörde inte Stockholm stad utan Brännkyrka kommun. Då han inte kan sälja i Stockholm lät han bygga en butik på Reimersholme dit alla kunde komma och handla sprit.

Han låter öppna denna butik samma dag som monopolförsäljningen börjar i Stockholm och för att säkerställa att kunderna hittade dit lät han båtar gå i skytteltrafik mellan Reimersholme och Riddarholmen. Det blev snabbt en succé och det såldes sprit så det stod härliga till, varpå de styrande i Stockholm stad försökte med alla medel att hindra handeln utan att lyckas. Genom detta var det första Brännvinskriget igång.

Med andra ord så vann L.O. Smith det första slaget, men hur slutade det?

Efter några hektiska och framgångsrika år beger sig L.O. Smith år 1880 ut på en längre resa för att vila upp sig. Målet var Egypten, men när han kom till Spanien fick han ett iltelegram från en trogen medarbetare. I detta stod det att styrelsen skulle hålla ett extrainkallat årsmöte.

Han förstår att detta inte var bra och avbröt resan till Egypten och vände hemåt. För att ta sig hem i tid var han tvungen att chartra flera tåg inklusive lokförare.

När årsmötet inleddes gjorde L.O. Smith en för mötesdeltagarna oväntad entré, iklädd turban och lösskägg och chockade alla. Exakt vad som händer och sägs under mötet är osäkert men det slutade med att L.O. Smith tvingade styrelsen att köpa ut honom och han gick ut från mötet med en summa som idag skulle motsvara ca. 85 miljoner kronor.

Med andra ord kan vi säga att det första kriget slutade i någon form av remi. L.O. Smiths spritäventyr slutar dock inte här. Vad händer sen?

År 1882 så är det dags för en ny upphandling, enlig samma modell som tidigare. L.O. Smith lägger återigen in ett stort anbud, men denna gång med leveranser från sina nya fabriker i Malmö. Resultat blir återigen samma som i förra vändan. Med andra ord dags för brännvinskrig nummer 2.

L.O. Smith återanvänder sin taktik från det förra kriget. Nu har han dock ingen fabrik i Stockholmsområdet så han slår påsarna ihop med en krögare Danielsson som arrenderar ett värdshus på Fjäderholmarna, som då tillhörde Lidingö. Dit börjar nu chartrade båtar gå i skytteltrafik från Stockholm.

Var det bara brännvin och vodka som L.O. Smith producerade?

Nej, han köpte till exempel upp C. G. Bergs punschfabrik i Karlshamn och ändrade namnet till Carlshamns Flaggpunsch. Vidare bytte han ut loggan på flaskan. Även denna kan du dricka idag, men nu görs den i Finland!

Vidare importerade han också vin och cognac. Det finns faktiskt tre stycken konjakfat att beskåda på kajen på Reimersholme. De är restaurerade och ligger där som fina teakskepp.

Var han bara brännvinskung i Stockholm eller var han lika stor i hela Sverige?

Som jag förstått det blev han brännvinskungen i hela Sverige. Han destillerade eller förädlade drycker i bland annat Malmö, Kristianstad, Göteborg och i Karlshamn. Att han blev så stor var inte bara att han var noga med kvaliteten. Han hade också ett öga för marknadsföring och reklam samt en känsla för vad folket ville ha, åtminstone för det mesta.

Ett exempel på ett misslyckande var hans försök att sälja en budgetchampagne kallad Goutte D’or – Gulddroppen. Tiden var kanske inte mogen för ett folkligt bubbel då.

Du nämnde tidigare att L.O. Smith inte bara var brännvinskung utan också en samhällsreformator och politiker. Vad kan du berätta om det?

Han hade en vilja att förändra och förbättra samhället, särskilt för arbetarna. Detta kan vi se i hans så kallade Gula brev. Det var ett öppet brev till Sveriges arbetare i vilket han anger tolv punkter som ska leda till ett bättre samhälle – han lyfter bland annat frågan om bildning, om arbetarnas rättigheter och om tillgång till banker med mera. Mer än så, han gjorde också verkstad av flera av dessa idéer.

Han startade en föregångare till Kooperativa förbundet som han kallade för arbetarringar. Dessa förhandlade fram rabattavtal med enskilda köpmän för få ned priserna på mat med mera. Vidare var han en av personerna bakom de så kallade ångköken på Kungsholmen. Dessa drevs av arbetarna själva och där kunde de äta till självkostnadspris. Han var också en av de drivande krafterna bakom Postsparbanken som skapades för arbetarna. Vid sidan av detta satt han också i riksdagen i sex år. Där han bland annat arbetade för utökad rösträtt.

Avslutningsvis. Vi kan ju dricka sprit som bär hans namn och bild, finns det platser som vi kan besöka idag och gå i hans fotspår?

Du kan besöka huset vid Skeppsbron 32 där hade han under många år hade sitt kontor och där han bodde med sin familj. Likaså kan du besöka hans nästa bostad, K.A.K.-huset (Bolinderska huset). Vidare finns hans sommarbostad Karlshälls gård på Långholmen kvar. Där kan du om du har tur få besöka den så kallade Brännvinkungens sal. Vidare kan du ju åka till fjäderholmarna och njuta av saltsjöns vindar, samt en snaps eller två på någon av barerna eller restaurangerna där. Sedan finns det en monter på Nordiska museet med en del av hans möbler, så där kan man få en liten idé hur en Brännvinskung levde.

Det tredje spritkriget

Innan jag lägger ned pennan för denna gång lovade jag dock att komma tillbaka till L.O. Smith och det tredje spritkriget. Denna gång var motståndaren Spanien och historien är lång och invecklad, så ni får den i en mycket förkortad variant.

L.O. Smith hade fått kännedom om det fanns möjligheter att exportera sprit till Spanien och började därför kring år 1884 en verksamhet kring detta. Inledningsvis gick det bra och han öppnade upp butiker och filialer runt om i Spanien och Portugal.

Men allt som går upp kommer också komma ned. När Spanien hamnar i en finansiell kris kring år 1888 beslutar de om en konsumtionsskatt på importerat Brännvin. Denna drabbar L.O Smiths verksamhet hårt och han ber om hjälp från den svenska regeringen, som utav olika anledningar inte ställer upp.

Sammantaget leder detta till stora skattekostnader för L.O Smith, enligt vissa uppgifter ska de ha uppgått till 964 miljoner kronor i dagens penningvärde, enligt andra blott 685 miljoner. Oavsett vilket var det enorma summor vilket var början till slutet för hans brännvinsimperium, även om han gjorde försök att återstarta den vid ytterligare några tillfällen men det är en annan historia.

Magnus Reuterdahl

Svenska destillerier: L.O. Smith brännvinskungen

BestChampagne.se, DinVinguide.se, DryckesListan.se och DinSpritguide.se är guider för alla som har mat, dryck, vin och livsnjutning som gemensamma intressen. I DinVinguide.se finns de flesta artiklarna och på Dryckeslistan.se finns våra topplistor där vi vill hjälpa dig att göra livet godare och bättre. Våra skribenter hjälper dig med val av dryck till maten. På bägge sidor bjuder vi även på recept. Vi fyller kontinuerligt på med nya, härliga alternativ. Missa inte att kolla in varje vecka för din nya topplista. Missa inte heller BestChampagne där vi djupdyker i mousserande viner och framförallt champagne.

Välkommen att utforska mat och dryckesvärlden med oss!

Text: Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl

Magnus Reuterdahl har skrivit om vin sedan 2006 och skrivit för DinVinguide.se sedan 2012. Han skriver gärna om viner från Bourgogne, Bordeaux, Portugal, Centraleuropa och Georgien samt om baijiu.

Magnus Reuterdahl
15 december 2025
Svenska destillerier Stockholms Bränneri
Den grupp av dryckesproducenter som ökar mest i Sverige är spritproducenterna. Enligt Dryckesbranschrapporten (2023) finns det minst 120 spritproducenter i Sverige. De hade då ökat med 40% i antal sedan år 2020. Därför kommer vi i år att lyfta fram några svenska producenter som speglar det nya spritsverige och som vi fastnat för. Idag är det dags för Stockholms Bränneri.
Läs hela artikeln
Magnus Reuterdahl
26 augusti 2025
Svenska destillerier Norrtälje Bränneri
Den grupp av dryckesproducenter som ökar mest i Sverige är spritproducenterna. Enligt Dryckesbranschrapporten (2023) finns det minst 120 spritproducenter i Sverige. Då hade de ökat med 40% i antal sedan 2020. Därför kommer vi i år att lyfta fram några svenska producenter som speglar det nya spritsverige och som vi fastnat för. Idag är det dags för Norrtälje Bränneri!
Läs hela artikeln
Magnus Reuterdahl
18 mars 2025
Svenska destillerier Gotlands Ginfabrik
Svenska destillerier Gotlands Ginfabrik. Enligt Dryckesbranschrapporten (2023) är den grupp av dryckesproducenter som ökar mest i Sverige spritproducenterna. Det finns minst 120 spritproducenter i Sverige idag och mellan åren 2020-2023 hade de ökat med 40% i antal. Därför kommer vi i år att lyfta fram några svenska producenter som speglar det nya spritsverige och som vi på DinVinguide.se har fastnat för. Idag tittar vi på Gotlands Ginfabrik!
Läs hela artikeln